Shalom, Shin Bet

NYLIGEN PÅSTOD chefen för Israels säkerhetstjänst, Shin Bet, att de "israeliska araberna", en femtedel av Israels befolkning, utgjorde en fara för staten.

Han begärde tillstånd för säkerhetstjänsten att agera mot var och en som har som mål att förändra Israels officiella benämning att vara en "Judisk och demokratisk stat" - även om man söker göra detta med helt lagliga medel.

Det betyder att chefen för säkerhetstjänsten, en central position i Israels ledarskap, ser som Shin Bets (nu allmänt känt i Israel som Shabak) uppgift att inte bara skydda staten från spioner och terrorister utan också från varje utmaning mot dess ideologiska grund, liksom KGB i Sovjetunionen och Stasi i Östtyskland. (Den utmärkta Oscars vinnande filmen "The Life of the Others", som nu visas i Israel, visar hur detta gick till.)

ALLT DETTA är en påminnelse om det förflutna. I min naivitet trodde jag att detta tillhörde en tid som aldrig skulle återvända.

För två veckor sedan publicerade den israeliska tabloiden Yedioth Aharonoth en intervju med advokaten Arieh Hadar, kallad Pashosh, tidigare chef för Shin Bets förhörsavdelning.

Pashosh avslöjade att "På 50-talet var de stora fienderna till Labor partiet - och därför till Issar Harel, chefen för säkerhetstjänsterna Shin Bet och Mossad - Uri Avnery och hans veckomagasin Haolam Hazeh. Avnery kallade Shin Bet för "Mörkrets redskap" och Issar var övertygad om att Uri Avnery skulle förgöra staten. Avnery och hans tidning var under ständig övervakning. En kollega till mig fick snabb befordran genom att rekrytera en anställd i Haolam Hazehs tryckeri. Varje vecka gav denne honom en kopia av tidningen en dag före dess officiella publicering. Min kollega gav den till Issar som varje vecka personligen överlämnade den till Ben-Gurion."

Pashosh tillade: "På Issars order publicerade Shin Bet ett konkurrerande magasin som utgavs som privatägt. Målet var att krossa Avnery."

Dessa avslöjanden var inga nyheter för mig. För många år sedan berättade Issar Harel själv för mig att han betraktade mig som "Statens fiende no. 1" Det kan erinras om att vid den tiden placerades tre bomber i vår redaktion och tryckeri och två anställda skadades. Fingrarna på mina båda händer bröts vid ett (misslyckat) försök att kidnappa mig. Inget av dessa brott blev någonsin uppklarade.

1977, efter att ha kommit till makten, avslöjade Menachem Begin i en intervju att i slutet av 50-talet hade Issar Harel kommit till honom och sagt att han hade föreslagit premiärminister David Ben-Gurion att sätta mig i "administrativ internering" - arrestering utan rättegång och utan tidsgräns. Ben-Gurion samtyckte, men satte upp ett villkor att Begin, då ledare för oppositionen, också samtyckte till det så att det kunde ske i tysthet. Begin begärde att Issar visade honom bevisen på att jag var en förrädare, annars, sa han, skulle han inte bara säga nej utan också ställa till med rabalder. Issar nämnde inte mer saken.

Begin lämnade det inte vid det. Han skickade till mig sin betrodde högra hand, Yaakov Meridor, att varna mig. Trots de mycket stora skillnaderna i åsikter mellan oss, vilket många gånger kom till uttryck vid debatter i Knesset, tycks det som att Begin accepterade mig som en israelisk patriot.

FRÅGAN ÄR dock varför Ben-Gurion och säkerhetstjänsten betraktade mig som "Statens fiende no. 1".

Detta för oss till ämnet som nu åter tagits upp av Shin Bet chefen.

Jag attackerade Ben-Gurion inom många områden, Laborpartiets (som då hette Mapai) totala dominans i alla landets angelägenheter, korruptionen som då började infektera den styrande klassen, diskrimineringen som judiska immigranter från österländska länder led under, det religiösa tvånget, etc.

Men kärnan i denna strid var definitionen av Israel som en "Judisk stat".

Vad är en "Judisk stat"? Det gjordes aldrig klart. En stat vars alla medborgare är judar? En stat som tillhör endast judar? "Staten för det judiska folket", som också tillhör miljoner judar som inte bor här och som är medborgare i USA, Argentina och Frankrike? En stat styrd av den judiska religionen? En stat som uttrycker judiska värden (och i så fall, vilka är de?)?

Dessutom - vem är i detta sammanhang jude? Efter mycken tvekan antog Knesset den religiösa definitionen: en jude är en person född av en judisk moder eller som har konverterat till den judiska tron och som inte tillkänner sig till någon annan religion. Motsättningen mellan definitionen av judendomen som en religion och hävdandet att judarna är en nation, löstes genom att anta fiktionen att hos oss, till skillnad från andra nationer, är religion och nation ett och detsamma.

Begreppet "judisk stat" är oklart. Det kan uppfattas på många olika sätt. När man gör tillägget "demokratisk" blir det självmotsägande - om en stat tillhör endast en del av sin befolkning är den inte demokratisk, och om den är demokratisk kan den inte tillhöra endast en del sin befolkning, även om den delen är i majoritet.

Att instruera säkerhetstjänsten att agera mot dem som med legala medel strävar efter att förändra begreppet "judisk stat", betyder helt enkelt att strypa Israels demokrati. Det är en av demokratins grundläggande principer att alla har rätt att tala för sina åsikter och söka övertyga folk att ändra lagarna och författningen, så länge som detta sker med legala medel. Om han eller hon lyckas att övertyga en majoritet av medborgarna, då sker de önskade förändringarna.

Att sätta hemliga polisen till att förhindra denna process skulle betyda att göra Israel till en polisstat. Inte en "demokrati som skyddar sig", snarare en stat som skyddar sig själv mot demokrati.

JAG HOPPAS att staten Israel förblir en stat med hebreisk majoritet, att det hebreiska språket kommer att förbli dess huvudspråk och att det kommer att uttrycka det moderna hebreiska samhället och dess kultur, och hålla levande den judiska traditionen.

Men detta får inte ske med våld, med förtryck, genom att använda hemliga polisen och andra tvångsmedel. Naturliga förlopp måste tillåtas att fritt få verka, vad än resultatet blir. Vi är inte den enda nationen i världen i denna situation. 

Om Israel är ett attraktivt land kommer tillväxten att öka och många kommer att knacka på dess dörr, människor som vill tillhöra vår nation. Den israeliska nationen kan, till skillnad från den judiska religionen, i princip uppta alla som vill tillhöra den.

Relationen mellan en modern stat och dess medborgare måste vara baserad på endast ett övervägande: medborgarskap. Staten tillhör alla sina medborgare och de måste alla vara lika inför lagen. Det är vad 1948 års självständighetsdeklaration lovade: "Staten Israel... skall tillförsäkra alla sina invånare fullständig social och politisk jämlikhet utan hänsyn till religion, ras eller kön."

En del israeler använder begreppet "nationalstat" som en förevändning att förtrycka den arabiska minoriteten. De tänker på en nationalstat så som vid slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. I Polen t.ex., där många av Israels grundare var födda, stred staten mot stora samhällen med sina egna invånare - ukrainare, litauer, judar och andra.

Det mest extrema exemplet var Nazistaten, som var baserad på idén att individen existerar endast som en del av sin nation, som en liten cell i den nationella organismen. Denna modell drunknade i blod och har för all evighet besudlats av Holocausts fasor.

Idag är det den amerikanska modellen som tilltalar de flesta. Den amerikanska nationen omfattar alla som har ett amerikanskt pass. En person som får amerikanskt medborgarskap - mexikan, korean, indier eller nigerier - blir i samma ögonblick en del av den amerikanska nationen och arvinge till George Washington, Abe Lincoln och Franklin D. Roosevelt.   

Alla moderna nationer rör sig mot denna modell, var och en i sin egen takt. även Polen, som nu tillhör EU där milliontals människor rör sig från land till land utan restriktioner. I de flesta länderna lever nu millioner utlänningar som gradvis absorberas i den nationella befolkningen. Deras barn växer upp med den lokala kulturen och det lokala språket och studerar i de lokala skolorna. Utan denna massiva förstärkning skulle många västerländska samhällen inte längre kunna existera.

Kommer Israel, som inte missar en möjlighet att beskriva sig som ett västerländskt land, att vända ryggen åt denna verklighet och anta den pakistanska modellen, en stat som grundades - vid samma tid som Israel - på etnisk-religiös basis.

MIN IDENTITET består av många olika skikt.

Jag är en mänsklig varelse och som människa är jag medborgare i världen och bär ansvar för hela planeten. Jag har tagit ställning för humanistiska värden, för planetens ekologi, för frihet, fred och rättvisa för alla. Jag hoppas att inom en inte alltför avlägsen framtid dessa värden kommer att garanteras av en effektiv världsordning.

Jag är medlem i den israeliska nationen tillsammans med andra människor som har ett israeliskt pass. Jag vill att Israel lever i fred och säkerhet, blomstrar och är respekterad i världen. Jag vill leva i en stat som det är bra att leva i och över vilken jag kan vara stolt.

Jag är son av det judiska folket. Jag är arvinge till judisk tradition liksom australier och kanadensare är arvingar till den anglosaxiska traditionen. Det finns judiska värden som jag tror på, värden av rättvisa, fred och icke-våld, som är mycket olika bosättarnas i Yitzhar och Tapua. Jag står nära judarna runtom i världen och jag är mycket glad att judar runtom i världen står nära Israel. Detta är en känslomässig sak och bör inte beröra staten

När staten Israel verkligen tillhör, praktiskt och officiellt, alla sina medborgare, kommer det att bli mycket lättare för araberna här att bestämma sin status. Om de väljer att tillhöra den israeliska nationen, så som latinamerikanerna i USA tillhör den amerikanska nationen, så är det bra. Om de föredrar att vara en nationell minoritet så skall de åtnjuta rättigheterna för en sådan minoritet i en modern stat. I vilket fall måste det arabiska språket och den arabiska kulturen fullt ut erkännas av staten. De arabiska medborgarnas samhörighet med det palestinska folket och arabvärlden måste bli betraktat lika legitimt som de hebreiska medborgarnas samhörighet med det judiska folket runtom i världen.

DETTA ÄR min åsikt. Jag avser att framföra den med alla legala medel som står till mitt förfogande i den demokratiska stat som jag har hjälpt till att grunda.

Om inte Shin Bet tycker om det, ja då är det synd. Jag hoppas bara att de inte för det kommer att placera mig i administrativ internering.

Uri Avnery